biglogo

 

Kremeringens bakgrund och historia

Ett dödsfall i vår nära krets utlöser oftast mycket starka känslor hos oss. I alla tider har man velat visa sin kärlek, sin högaktning och sina känslor för den som gått bort och sökt sätt att göra det på. Man vill visa omsorg och ge en värdig begravning. Detta behov återspeglar sig i gravskicket.

Kremering - en urgammal tradition

Kremering, eller eldbegängelse - som man sade förut - tillämpades som begravningsform redan mycket tidigt. Kremering och jordbegravning har förekommit parallellt under hela den historiska tiden; sederna har växlat mellan olika kulturer och religioner.

På basen av gravfynd vet man att likbränning tillämpades redan på stenåldern. Mera allmän blev den under bronsåldern då även urnor av keramik användes. Etruskerna brände sina avlidna långt före uppkomsten av det romerska riket och bevarade benen i små husformade urnor av keramik. I Norden brände vikingarna sina hövdingar med skepp och allt och i Indien vet vi att likbålen har gamla anor.

Kremering i Europa

De dåliga begravningsförhållandena i storstäderna under 1800-talet ledde till att man ville återuppväcka kremeringen som begravningsform i Europa. När Louis Pasteur upptäckte mekanismen för smittospridning blev det ett tungt argument till förmån för kremeringen.

Den första kremeringen i modern tid i en specialkonstruerad krematorieugn skedde år 1876 i Milano. Småningom utvecklade man ugnar som uppfyllde både etiska, ekonomiska och miljömässiga krav.
I Västeuropa är kremering vanligt; år 2011 kremerades i Sverige 77% av de avlidna, i Danmark 78%, i Storbritannien 74%, i Tyskland 43% och i Frankrike 28%. Motsvarande tal i Japan var 99%.

Kremering i Finland

År 1889 grundades i Finland en förening med syfte att införa kremering och erbjuda den som ett alternativ till jordbegravning. Men det dröjde ända till 1926 innan det första krematoriet på Sandudd i Helsingfors började sin verksamhet. Idag är det inte bara det äldsta krematoriet i landet utan även det största. Det drivs på ideell bas, utan vinststrävan, av Krematoriestiftelsen r.s. som är en direkt ättling till den ursprungliga föreningen. Nu, år 2013, finns det 22 krematorier i Finland.

Kremeringen har ökat stadigt och är i Helsingfors gängse begravningsform (kremeringsprocent ca. 80%). Då stora delar av landet saknar krematorier är hela landets kremeringsprocent ca 44, men stadd i kontinuerlig tillväxt.

Orsakerna till att kremeringen har blivit så vanlig kan sökas i att den är en vacker och etisk begravningsform som i Finland utförs med pietet och respekt för den avlidna och dennes anhöriga. Det är också en resursinbesparing; det blir billigare än s.k. jordbegravning och sparar värdefull mark för andra ändamål. Då kremeringen skyddar mot smittospridning kan man med fog tala om den renande elden.